För att skapa de bästa förutsättningarna för en ansökan, är det viktigt att formulera ansökan på ett sådant sätt att de som läser din ansökan kan förstå syftet med undersökningen och vilka/vilket angreppssätt som kommer att användas för att nå ett resultat. Att precisera frågeställningarna, få en överblick av litteratur och källor, samt fundera på vilka angreppssätt som är mest användbara i undersökningen ökar inte bara möjligheterna att få det sökta stipendiet. Det medför också att du tidigt kan ställa relevanta frågor och underlättar övergången från att skriva en ansökan till att genomföra undersökningen
Ansökan bör bestå av två olika delar, läs mer om dessa längre ner:
Det första steget är att du fyller i ett elektroniskt formulär som finns tillgängligt för varje aktivt stipendium på föreningens hemsida. Uppgifterna som ska fyllas i är grundläggande information om projektet. Det är också uppgifterna i den elektroniska ansökan som bör ligga till grund för den något utförligare projektbeskrivningen.
Ett tips är emellertid att fylla i den elektroniska ansökan efter att projektbeskrivningen är färdigskriven. Då är det lättare att sammanfatta och presentera de viktigaste delarna av projektet.
Med hjälp av en kort introduktion kan du diskutera problemet som ska behandlas, men främst i vilket större sammanhang som problemet ingår.
Projektets frågeställningar och målsättningar
Vilka är de viktigaste frågorna som kommer att diskuteras i projektet och vilka målsättningar finns med undersökningen? Detta är i praktiken den viktigaste delen i en ansökan. Särskilt med hänsyn till att avsnittet är det första och det sista som läses av de som ska bedöma din ansökan. Därför är det extremt viktigt att fundera extra noga på frågeställningarna. Tänk på att frågorna bör vara möjliga att svara på i undersökningen. Det är viktigt att ställa klart avgränsade och "mindre omfattande" frågor än att försöka täcka in ett alltför stort område. Ett annat sätt att nå fram till ny information kan vara att blanda olika former av angreppssättför?
Vilka metoder kommer att användas för att nå de uppställda frågeställningarna? De vanligaste tillvägagångssätten är användning av bearbetad litteratur, s.k. sekundärlitteratur. Detta är den bästa inledande forskningsmetoden eftersom det är möjligt att få en bild av tidigare forskning och deras slutsatser. Därigenom är det möjligt att finna intressanta frågeställningar som tidigare försummats, och kan även ge uppslag till i vilken riktning som undersökningen bör styras. Det andra tänkbara alternativet är att sammanställa statistik, vilket oftast finns lätt tillgänglig. Dessa två alternativ bör dock helst kombineras eftersom det ger en bredare bild av vad som skrivits i ämnet och hur utvecklingen har varit.
Ett annat tillvägagångssätt är genom intervjuer, vilket blir nödvändigt då man undersöker ett objekt som tidigare är outforskat och oftast ett nytt fenomen. Det bör dock påpekas att kombinationen av olika metoder oftast leder till de mest intressanta undersökningarna. Emellertid är det frågeställningarna som bestämmer vilken metod som bör användas.
I denna avdelning kan närmare presentation av projektet genomföras. I avsnittet bör diskuteras om det s.k. forskningsläget, d.v.s. vad har tidigare undersökts och hur kommer du att föra diskussionen vidare. Tänk på att använda fotnötter för att referera till t.ex. litteratur, offentlig statistik och årsredovisningar för att visa varifrån informationen kommer.
I detta avsnitt har du möjlighet att närmare diskutera varför det valda undersökningsobjektet är intressant, vilka tidigare undersökningar som genomförts och vilka problem som tidigare inte uppmärksammats. I detta avsnitt har du således möjlighet att mer utförligt diskutera varför du har valt dina aktuella frågeställningar.
I beskrivning av projektet bör hänvisas till aktuell litteratur inom det valda undersökningsområdet, men även hänvisningar till källor och litteratur som kommer att användas i den framtida undersökningen kan inkluderas. idskrift, No. 2/2003, Stockholm, s. 99-114.
Avslutningsvis
Att skriva en ansökan till en forskningsstiftelse är således förenad med del formalia som bör följas för att nå fram till en ansökan som väcker intresse. Emellertid är det viktigaste att formulera intressanta frågeställningar, vilka i sin tur oftast bygger på att man sätter sig in i ämnet, studerar offentlig statistik och funderar på vilka angreppssätt som kan väljas för att nå fram till ny kunskap. Att lägga ned tid på en ansökan är i praktiken ett tillvägagångssätt att komma igång med att genomföra undersökningen, samtidigt som dina möjligheter att få stipendiet ökar.
För att komplettera ansökan ska även en CV bifogas, vilken bör innehålla följande information: